Egypten var världens första stat och landet har således världens längsta historia. Men under årtusendena har Egypten ofta varit ockuperat av främmande makter och kulturen har förändrats mycket.
Bilder:
Olika egyptiska industrier, inskrift från ca 2 000 före Kristus
Egyptisk procession
President Mubarak
Hieroglyfer
Fördynastisk tid
Egypten – eller rättare sagt: Nildalen – kan vara den plats på jorden där människor först levde. Det finns nämligen bevis för att människoliknande varelser bodde i området för ca 700 000 år sedan. Inte endast fanns det god tillgång till vatten i dalen, man tror också att klimatet var ännu bättre för liv då än det är idag: med mer nederbörd, inte lika extrema temperaturer, mindre ökenområden och mer vegetation.
Men det skulle dröja flera hundra tusen år innan dåtidens jagare och samlare slog sig ner permanent på platser och bilda jordbrukssamhällen. Detta skedde kanske inte förrän så sent som ca 5 500 år före Kristus, varpå man också utvecklade förmågan att ha hushållsdjur, skapa keramiska föremål, väva och använda metaller.
Samhällena växte, kunskapen ökade och traditioner, seder och normer växte fram - Egypten tog form.
Den dynastiska epoken
Även om människor och kulturer funnits på platsen i tiotusentals år så brukar man säga att landet historia sträcker sig drygt femtusen år tillbaka i tiden. Ca 3 200 före Kristus förenar nämligen faraon Menes (även känd som Narmer) de två kungadömena Nedre och Över Egypten och bildar därmed det vi kallar det antika Egypten. Detta innebar att Egyptens första dynasti och världshistoriens första stat skapades.
Menes dynasti härskade över ett område som sträckte sig över ca 1 000 km utmed floden – från Nildeltat i norr, till Aswan i söder. Han lät också bygga Memfis, historiens första kejsarstad.
Den dynastiska historien är lång, komplex och brukar delas upp i flera perioder, ofta beroende på vilken dynasti som härskade. Hur enhetlig man än vill att historien och kulturen skall vara så måste påpekas att: faraonerna och dynastierna avlöste varandra och egyptierna stred mot närbelägna folk och stater – inte minst perser och assyrier – av vilka landet tidvis var belägrat.
Det skulle här också bli för detaljrikt att redogöra för alla dynastier och faraoner, men ett namn kan vara bra att känna till. År 1279 – 1212 före Kristus regerar Ramses II över landet (den nittonde dynastin). Under hans tid byggdes många stora hus, ståtliga tempel och fascinerande monument och statyer. Komihåg att det funnit många egyptiska Ramses, detta är alltså Ramses II.
Utländskt styre
År 332 före Kristus Greken Alexander den store anlände till Egypten och grundade där Alexandria, som snart blev en viktig handelsport i världshandeln.
Alexander efterträddes av en annan grek: Ptolemaios, som först styrde under ett protektorat, men snart tog makten över landet och inrättade en dynasti som skulle vara i 300 år, fram till Kleopatras död.
Man brukar säga att det ptolemeiska Egypten var en hellenistisk stat. Hellenismen var grekernas storhetsperiod, men också en tid av fusion mellan persisk, egyptisk, grekisk och arabisk kultur. Men även om Egypten nu styrdes av greker, så tilläts den egyptiska kulturen frodas och grekerna accepterade och införlivade även delar av den i sin.
Ptolemaierna regerade alltså i Egypten till år 30 före Kristus, varpå romarna införlivade staten i sitt väldiga rike (drottning Kleopatra hade ju först en pakt med Ceasar och därefter Mark Antonius, men därefter blev staten helt under Roms kontroll).
Romarna använde Egypten främst till att förse sig själva med säd från den afrikanska kontinenten och de påverkade inte den kultur och samhällsordning som då rådde där i någon större utsträckning, den egyptiska byråkratin var redan tämligen effektiv.
Från Rom (i det senare skedet från vad som kallas: Östrom eller Bysantiska riket) styrdes Egypten fram till 642 då arabiska erövrare anlände, utsända av präster för att sprida Islam.
Nu förflyttades den högsta orten från vilket Egyptens öde bestämdes till Damaskus, nuvarande Syrien. Men araberna stred inbördes om makten över landet och på tronen satt även dynastier från Tunisien.
Det var under denna tid som det den form av arabiska som talas i dagens Egypten tog form. Under den arabiska perioden växte också Kairo till en världsstad och något av centrum för hela den arabiska världen.
Araberna kastades i sin tur från tronen av mamlukerna, en maktfull grupp av yrkesmilitärer som arbetade för muslimska kalifer. Mamlukerna regerade över Egypten från 1250 till 1517, då det ottomanska imperiet tog över den egyptiska tronen.
Ottomaska imperiet (eller: riket) var en turkisk stat som vid den tiden hade existerat i några hundra år. Under sin storhetstid härskade ottomanerna över stora delar av mellersta östern, norra Afrika och sydöstra Europa. Och kanske var storleken en anledning till att ottomanerna aldrig lyckades att helt ta Egypten ur mamlukernas händer.
I och med Napolens intåg i Egypten 1798 bytte landet härskare igen för ett kort tag, ty Muhammed Ali av Albanien tog makten över landet igen redan 1805. Hans regeringsperiod, avslutad 1849, ses som grundandet av det moderna Egypten.
Det var också under Alis efterföljare Ismail som Suezkanalen byggdes, år 1869. Under slutet av artonhundratalet, från 1882, ockuperades Egypten av britterna och först 1922 inrättades en självständig stat.
Det moderna Egypten
Landet förblev emellertid oroligt och 1952 tog El-Nasser makten och körde ut kung Farouk ur landet. Nasser var mycket populär bland egypterna och i övriga omvärlden, men illa omtyckt av USA och Israel, som han också provocerade. Han förespråkade ”arabisk socialism”, men höll sig ”neutral” till Sovjenunionen, vilket orsakade ett vapenembargo mot landet från USA.
Nasser avled 1970 och hans efterföljare Sadat avvek från den socialistiska väg som Nasser slagit in på genom att utvidga de medborgerliga rättigheterna och utveckla en marknadsekonmi.
Sadat mördades 1981 av muslimska extremister och efterträddes av vice-presidenten Mubarak. Mubarak har ytterligare ökat det privata ägandet i landet, men de politiska rättigheterna är åsidosatta och presidenten själv har mycket stark kontroll över landet.
Notis om språket:
Det antika egyptiska språket var i användning från ca 3 000 före Kristus till omkring år 1100. Under dessa 4 000 år genomgick det förstås många omvandlingar och det talades samtidigt flera olika dialekter. Det var under långa tider inte heller det enda språk som användes i Egypten, utan även grekiska, romerska och arabiska talades under olika epoker.
Hieroglyferna utvecklades omkring år 3 000 för Kristus och var i bruk fram till de första århundradena efter Kristus.
Läs mer på Ancient-Egypt.org eller BBC:s sajt om Egypten
