Indiens största religion har ca 900 miljoner anhängare i landet. Dess grenar är många men det finns några gemensamma nämnare.
Hinduismen är Indiens överlägset viktigaste religion och i landet bor uppskattningsvis 90 procent av religionens runt en miljard anhängare. Resterande utövare återfinns över hela världen, exempelvis i Nordamerika och Storbritannien dit många indier utvandrat, men sedan länge även i närliggande Nepal och Bangladesh och på andra håll i Sydostasien. Hinduismen är egentligen ett samlingsnamn för en mängd olika trosinriktningar och traditioner med vissa gemensamma drag (en tro på dharma, karma, reinkarnation mm), men utan bestämd definition eller organisation.
Religionen skiljer sig också från andra genom att den är baserad på ett stort antal skrifter, där de äldsta dateras från runt 1500 före Kristus, och genom att den inte har någon grundare. Därmed är världens tredje största religion svårare att få ett helhetsgrepp om än de andra religionerna. Själva ordet hinduism är ett relativt nytt påfund från kolonialtiden på 1800-talet. Hinduer använder uttrycket, Sanātana Dharma, vilket på sanskrit betyder ”den eviga lagen”, ”den eviga vägen” eller liknande.
Trosföreställningar
För en hindu finns det fyra accepterade mål att sträva efter: makt och rikedom (artha), sinnlig njutning (kama), att man så väl som möjligt lever efter vissa normer (dharma) samt förlossning från återfödslarna (moksha). Själva livscykeln, alltså födsel – liv – död – återfödsel, kallas samsāra. Karma är ett i sammanhanget viktigt begrepp eftersom det innefattar en vuxen människas fria handlingar och konsekvenserna av dessa. Karma ackumuleras och följer med en person i nästa liv. Goda handlingar kommer alltså förr eller senare att ge goda återverkningar. Moksha, även kallat nirvana eller samadhi, är livets slutliga mål då man bryter sig ut ur livscykeln och når varaktig frid.
är olika vägar eller metoder man kan ta för att nå nirvana. Exempelvis så går Bhakti Yoga via kärlek och hängivelse och Rāja Yoga via meditation. Det finns inget som hindrar att man praktiserar fler än en yoga.
Gudar
Inom hinduismen innefattas bland annat de som tror på en gud, de som tror på flera gudar och de som ser på gud som ett andligt väsen där universum, naturen och gud är en och samma sak. Brahman är ett centralt begrepp som står för själva världsalltet eller världens ursprung. I de så kallade dualistiska trosinriktningarna förkroppsligas brahman i olika gudar, som Vishnu, Brahma, Shiva samt Shakti och en människa når moksha (se ovan) genom att älska sin gud. Enligt icke-dualister däremot är atman, eller det egna jaget, i slutändan samma sak som brahman, och det är först när man kommer till insikt om detta som man når moksha.
Hinduismen i Indien idag
Inriktningar
En indelning av hinduer i olika inriktningar utgår generellt sett ifrån vilken gud som tillbedjes och de traditioner som följer med detta. De som ber till Vishnu anses tillhöra Vishnuism, och så vidare. För en majoritet av de troende har dock indelningen mindre betydelse.
Vegetarianism och icke-våld
Icke-våld, eller ahimsa som det kallas på sanskrit, är en viktig lärosats för hinduer eftersom utövandet av våld, mot allt levande, anses försämra ens karma och därmed möjligheterna att nå moksha. En logisk följd av detta är att många hinduer är vegetarianer även om man skiljer sig åt på vad som äts och inte. Även de som äter kött skulle dock aldrig få för sig att äta nötkött då kossor anses heliga.
Kaster
Den traditionella indelningen av samhället görs i fyra klasser, varnas, efter vilket slags yrke eller uppgifter en person har i livet. Denna indelning utgör grunden för de många kasterna i dagens Indien. Det råder dock skilda meningar huruvida kastsystemet är en viktig del av hinduismen. Här kan du läsa mer om kastsystemet.
Livsfaser
En hindu anses genomgå fyra livsfaser, Āshramas:
- Brahmacharya – Den första delen av livet utgörs av studier i lugn och ro under ledning av en guru.
- Grihasthya – Därefter gifter man sig, gör karriär, skaffar barn och tar på sig rollen som försörjare.
- Vanaprastha – I den tredje delen drar man sig gradvis tillbaka och hänger sig allt mer åt religionsutövande som pilgrimsresor och liknande.
- Sannyasa – I den slutliga fasen av livet lämnas den materiella världen helt och man förbereder sig för moskha (se ovan). Vissa hinduer lever dock i denna monastiska fas (ungefär som munkar) hela livet.
Symboler, pilgrimsfärder, högtider och andra ritualer
Tillbedjan till gudar är ett centralt sätt för en hindu att praktisera sin tro. I praktiken innebär det att man beger sig till ett tempel eller annan helgedom eller ber framför ett relikskrin i hemmet. Ofta ber man framför en bild eller annan symbol, men också framför icke-materiella objekt som man via meditation föreställer sig i det inre, som fungerar som en länk till gud. Ett tempel är gudarnas palats och bostad. Själva böneobjektet förvaras allra längst in i templet men endast prästerna har tillträde dit. De besökande ägnar sig åt ritualer som att vandra medsols runt templet, att skänka offergåvor som mat och blommor och läsa långa texter med gudens namn. Fester knutna till templet löper under hela året. I den hinduiska festkalendern hittar man vad som firas (ofta något ur hinduisk mytologi) och när, men detta varierar bland annat på var man är bosatt och ens religiösa inriktning. Några av de större festerna är Maha Shivaratri, Holi, Kumbh Mela, Dussera, Diwali samt Ram Navami. Många hinduer beger sig någon gång under sitt liv på en pilgrimsresa till någon av Indiens heliga tempelstäder, som Haridwar och Varanasi, och man passar då också på att bada i den heliga floden ganges (länka) eller sprida askan från en död släkting i densamma.
Fakta om hinduismen
Grundad: uppskattningsvis 1 500 år f. Kr
Grundare: finns ingen
Antal troende: ungefär en miljard
Tillbedjningsplats: I tempel eller i hemmet
Spirituell ledare: Guru
Viktigaste skrifterna: Veda, Upanishaderna
Originalspråk: Sanskrit
Större inriktningar: Shaktism, Shivaism, Vishnuism, Smartism
Film: första delen av fem i en välgjord serie om hinduismen
