Grammatik samt ord och fraser som kan vara praktiska att ha med sig på resan - en (utskriftsvänlig) mini-parlör.
Var snäll och…. - Per favore
Tack - Grazie
Hej då - Arrivederci
Hej/god dag - Buon giorno
Godkväll - Buona sera
Ursäkta mig - Mi scusi
När? - Quando?
Varför? - Perchè?
Var? - Dove?
Vad? - Quale?
Här - qui
Där - la
Den här - questo
Den där - quello
Igår - ieri
Idag - oggi
Imorgon - domani
Talar ni engelska? - Parla inglese?
Jag förstår inte - Non capisco
Hur mycket kostar detta? - Quant’è per favore?
Jag kan inte prata italienska - Non parlo italiano
Vad betyder det? - Che cosa significa?
Jag glömde - Ho dimenticato
Vad heter du? - Come si chiama?
Jag heter… - Mi chiamo
Hur står det till? - Come sta?
Mycket bra, tack! - Molto bene, grazie
Var finns…? - Dove sono…?
Förlåt - Mi dispiace
Ursäkta mig - Mi scusi
Har ni ett bord för…? - Avete una tavola per…?
Vi ses snart - A più tardi
Det går bra - Va bene
Trevligt att träffas - Piacere di conoscerla
Bra - buono, bene
Dålig - cattivo
Stor - grande
Liten - piccolo
Varm - caldo
Kall - freddo
Toalett - il gabinetto
Ledig - libero
Öppen - aperto
Stängd - chiuso
Gratis - gratuito
Notan, tack - Il conto, per favore
Italienska är ett romanskt språk som är modersmål för ungefär 59 miljoner människor, varav över 90 procent är bosatta i Italien. Andra stora italiensktalande grupper återfinns i bland annat USA, Tyskland, Frankrike och Argentina. Italienskan är officiellt språk i Italien och San Marino och räknas som officiellt andraspråk i Schweiz, delar av Istrien samt i Vatikanstaten.
Språket har sitt ursprung från 1300-talet då Dante Alighieri författade sitt verk om det språkligt splittrade Italien. De dialekter som talades på 1500-talet i de då självstyrande och framgångsrika stadsrepublikerna Florens och Venedig fick stort genomslag inom framförallt det skrivna språket. Och år 1612 publicerade språkakademin i Florens, ”Accademia della Crusca”, det italienska språkets första lexikon.
Florentinskan och mängder av dialekter har därefter verkat sida vid sida, Efter andra världskriget har framförallt fyra språkregioner utkristalliserat sig: norditalienska, toskanska, romerska och syditalienska. Dessa fyra skiljer sig i uttalet, medan det skrivna språket, som fortsatt bygger på den gamla florentinskan, är enhetligt över hela Italien.
Italienskan har kryddats och influerats av en rad olika andra språk. Först och främst grekiskan, som från antiken och framåt utövade ett starkt inflytande och bidrog med ord som zio (morbror, farbror), strategia samt filosofia. Kring år 650-110 efter Kristus fick italienskan många låneord från arabiskan genom att Sicilien länge styrdes av araber. Exempel på detta är ord som zucchero (socker) och cifra (siffra) ord, som sedan spridits över hela Europa. Under 1700- och 1800- talen påverkades italienskan starkt av franskan (ristorante, omelette t.e.x) och i viss mån spanskan genom att dessa länder då styrde delar av landet. På 1900-talet är det i princip bara amerikanska låneord som snappats upp, såsom fashion, computer och weekend.
Italienskan uttalas klart och tydligt och man använder sju vokaler;
/a/, /e/, /ɛ/, /i/, /o/, /ɔ/, /u/.
/a/ som i mama (mamma)
/e/ som i due (två)
/ɛ/ som i sempre (alltid)
/o/ som i dove (var?)
/i/ som i grazie (tack)
/ɔ/ som i no (nej)
/u/ som i uno (en, ett)
Alla konsonanter finns i två varianter, en med kort uttal och en med ett långt eller starkare uttal. Exempelvis: copia (kopia) coppia (par).
Italiensk-svensk och svensk-italiensk ordlista
Engelsk - italiensk - engelsk digital ordbok
