Lista med ord och fraser på kinesiska -veckodagar, hövligheter etc.
För vissa ord och fraser har vi även skrivit ut uttalet. Det är bokstäverna med tonböjningar ovan.
星期一 Måndag
星期二 Tisdag
星期三 Onsdag
星期四 Torsdag
星期五 Fredag
星期六 Lördag
星期天 Söndag
今天是星期几 – Jīntiān shì xīngqījǐ - Vilken veckodag är det idag?
1. 一
2. 二 (两)
3. 三
4. 四
5. 五
6. 六
7. 七
8. 八
9. 九
10. 十
11. 十一
12.十二
13.十三
14.十四
15.十五
16.十六
17.十七
18.十八
19.十九
20. 二十
一月Januari
二月Februari
三月Mars
四月 April
五月 Maj
六月 Juni
七月 Juli
八月 Augusti
九月 September
十月 Oktober
十一月 November
十二月 December
今天是几月几号 – Jīntiān shì jǐyuèjǐhaò – Vilket datum är det idag?
一点 - yīdiǎn - Klockan 1/13
两点 - liǎngdiǎn - Klockan 2
三点 - sāndiǎn - Klockan 3
四点 - sìdiǎn
五点 - wǔdiǎn
六点 - liùdiǎn
七点 - qīdiǎn
八点 - bādiǎn
九点 - jiǔdiǎn
十点 - shīdiǎn
十一点 - shīyidiǎn
十二点 - shīèrdiǎn – Klockan 12/00
两点钟 - liǎngdiǎnzhōng – Klockan 2
两点零五分 - liǎngdiǎngchàwǔfēn – Klockan 5 i 2
两点十分 - liǎngdiǎnshīfēn – Klockan 10 över 2
两点十五分（两点一刻） - liǎngdiǎnyíkè – Klockan kvart över 2
两点半liǎngdiǎnbàn – Klockan halv 3
三点四十五分（三点差一刻） - sāndiǎnchàyíkè – Klockan kvart i 3
三点差十分 - sāndiǎnchàshīfēn – Klockan 10 i 3
三点差五分 - sāndiǎnchàwǔfēn – Klockan 5 i 3
现在是几点– Vad är klockan nu?
机场问讯处 – Flygplatsens informationsdisk
航班出港信息 – Info om utgående flighter
航班到达信息 – Info om anländande flighter
机场班车 - Flygbussen
外币兑换处 - Växlingskontor
行李寄存处 - Baggagedeponering
请开车去机场 – Vänligen kör mig till flygplatsen
请关掉收音机 - Vänligen stäng av radion
请开空调 – Vänligen sätt på AC:n
请不要打手机 – Var snäll och prata inte i mobilen
请不要吸烟 – Snälla rök inte
请给我发票 – Kan jag få ett kvitto tack
请开慢一点 – Snälla, kör lite långsammare
请给我菜单 – Kan vi få notan tack
有没有刀和叉 – Har ni möjligtvis kniv och gaffel?
我要……………..Jag skulle vilja ha
一瓶啤酒 - En flaska öl
一杯红酒 – Ett glas rött vin
一杯果汁 - Ett glas juice
水 - Vatten
有没有青蛙肉 – Har ni kött av groda/padda?
有没有鱼 – Har in fisk?
我不吃肉，吃素 – Jag är vegetarian
很好吃 – Jättegott
不好吃 – Inte gott
面条 – Nudlar
米饭 – Ris
水饺 – Dumplingar
请买单 – Jag vill betala
请给我发票 – Jag vill ha ett kvitto
Kinesiska menyer kan vara svårtolkade inte bara på grund av att tecknen, rätterna har också ofta udda namn, som koppärriga kärringens tofu och håriga krabbor. Har du tur finns bilder till. I regeln serveras te till maten, men om du ändå skulle vilja ha ett glas öl ber du om en 啤酒, píjiǔ. Europeiskt rödvin, som inte brukar finnas på enklare restauranger, heter 红酒, hóngjiǔ. Jiǔ betyder just alkohol och du kanske kan se flaskan i tecknet? 酒
I Kina äter man ju gärna ris eller nudlar. Ordet för (kokat) ris är 米饭 fàn. Nudlar heter 面条, miàntiaó, vilket bäst kan översättas som vete lång. Vill du ha stekta nudlar ber du om 炒面, chaǒmiàn, och vill ha stekt ris ber du om 炒饭.
Vill man ha ris till maten måste man be om det. Då säger man yī wǎn mǐ fàn, en skål ris.
Att äta heter rätt och slätt 吃饭, chīfàn, äta ris egentligen. Fast menar man verkligen äta ris måste man säga 吃米饭.
Har du ätit dig mätt säger du , 吃饱了, chībǎole
Ett roligt mat-ord är skinka 火退huǒtuǐ, ordagrant: eldben.
Det ord på kinesiska som du framförallt måste kunna är naturligtvis tack, 谢谢, xièxiè (xiè betyder tack, i kinesiskan upprepar man ofta ett ord på det viset). Det bör du använda så ofta som möjligt.
Om någon säger xièxiè till dig och du vill vara artig tillbaka kan du själv säga 不用谢, bùyongxiè, d.v.s du behöver inte tacka.
Om någon vill lägga upp mer mat åt dig och du inte vill ha mer kan du säga 不用， búyòng, det behövs inte.
Mindre frekvent men minst lika nödvändigt är förlåt, det kan sägas på flera sätt, men vanligast är nog 对不起, duìbuqǐ.
När du träffar någon, eller bara går in i en butik, kan du säga hej, 你好, nǐhaǒ. Nǐ betyder du och haǒ bra.
Om du tycker något är dåligt kan du säga 不好, inte bra, eller 不行, inte OK.
När du lärt dig lite mer bör du också försöka säga: 认识你我很高兴, rènshí nǐ wǒ hěn gāoxìng, jag är mycket glad att ha lärt känna dig.
苹果 – äpple
香蕉 - Banan
梨 – Päron
西瓜 – vattenmelon
葡萄 – Vindruvor
弥猴桃 - Kiwi
橘子 - Clementiner
草莓 - Jordgubbar
爸爸 Pappa
妈妈 Mamma
爷爷 Farfar
奶奶 Farmor
叔叔 Farbror (yngre än pappa)
婶婶 Farbrors fru
姑妈 Faster
姑父 Fasters man
舅舅 Morbror
舅妈 Morbrors fru
姨父 Mosters man
姨妈 Moster
外公 Morfar
外婆 Mormor
哥哥 Storebror
姐姐 Storasyster
弟弟 Lillerbror
妹妹 Lillasyster
表哥 Manlig äldre kusin på mammas sida
表姐 Kvinnlig äldre kusin på mammas sida
表弟 Manlig yngre kusin på mammas sida
表妹 Kvinnlig yngre kusin på mammas sida
外孙 Dotters son
外孙女 Dotters dotter
孙子 Sonson
孙女 Sondotter
Kineserna har väldigt många distinktioner vad gäller släktskap, vi har här endast tagit med ett urval.
Kom också ihåg att kineser ofta kallar sina kusiner för "bror" eller "syster".
Familjen har stor betydelse i Kina. Här är kärnfamiljen (ännu) bara en del i den minst lika viktiga storfamiljen. Har du kinesiska släktingar kan det emellertid vara svårt att hålla reda på vem som är vem. Om du tycker att din make/maka verkar ha ofantligt många bröder och systrar beror nog det på att man i Kina ofta säger bror respektive syster även om kusiner, trots att det finns ord för att göra en skillnad. En kvinnlig äldre kusin är 姐姐, jǐejǐe, storasyster och en yngre manlig kusin弟弟, dìdi lillebror. Inte blir det mindre förbryllande av att yngre barn kan använda dessa substantiv för andra barn, även om de inte är släkt. Om du har två äldre bröder och vill göra skillnad på dem kallar du den ene för 大哥, dàge och den andre för 小哥, xiǎoge. 哥哥, gège betyder storebror,大betyder stor och 小betyder liten. 哥哥 kan du såklart även kalla äldre, manliga kusiner. Likaså kan man säga pappa 爸爸, bàba, till en äldre manlig, och 妈妈, māma, till äldre kvinnlig släkting (åtminstone i vissa delar av Kina, tro nu inte att den sexuella lösaktigheten är större där bara för det!) Som du märker heter mor och far nästan exakt samma på kinesiska. Om du vill kalla din äldre manliga kusin, född på din moders sida, för något annat än storebror så kan du säga 表兄, biǎoxiǒng. 表 betyder yta, utsida, extern och 兄 betyder äldre bror. Giftermål heter 结婚, jiéhūn, det andra tecknet betyder också gifta sig, men den det första betyder knyta. Kärlek heter på kinesiska 爱, ài. Jag älskar dig heter således, 我爱你, wǒ ài nǐ, ordalydelsen är densamma som på svenska och engelska. Sin fru kan man kalla 太太, tàitài , och 太 betyder bland annat enastående. Mannen kan man kalla 先生, xiānshēng. Om man vill vara lite romantisk kan man säga 爱人, àirén, älskade, älskling. Uttrycket att älska, ha samlag, är som engelskans make love, 作爱zùo ài alltså: göra kärlek.
毛衣 Tröja
大衣 Ytterjacka
羽绒服 Dunjacka
西装 Kostym
夹克 Jacka
裤子 Byxor
短裙 Kjol
连衣裙 Klänning
衬衫 Skjorta
袜子 Strumpor
领带 Slips
短裤 Shorts
皮鞋 Läderskor
凉鞋 - Sandaler
旅游鞋 - Badskor
运动鞋 - Sportskor
布鞋 Tygskor
真丝面料 Sidentyg
丝巾 - Sidenscarf
帽子 - Mössa
手套 – Handskar/Vantar
你好 - Hej
谢谢 – Tack
不明白 - Förstår inte
可以 - OK
多少钱 – Vad är priset?
太贵了 - För dyrt
再见 – Hej då!
哪里有厕所 – Var kan jag hitta en toalett?
Kina utvecklas i en rasande fart och allt eftersom samhället blir mer kommersiellt och nymodigheterna fler så uppkommer även ett behov av nya termer. Under de senaste åren har många västerländska produkter och företeelser integrerats i det kinesiska samhället. Därmed har också många nya termer adopterats in i det kinesiska språket.
När engelska låneord upptas i det kinesiska språket, fungerar det inte på samma sätt som i svenskan. Eftersom svenskan delar alfabetet med andra västerländska språk så kan vi helt enkelt kopiera stavningen av ordet, och sedan uttala det med svensk betoning. Med det fungerar självfallet inte i det kinesiska språket.
Kinesiskan har två typer av låneord: fonetisk, vilket innebär att man parar ihop ett antal tecken vars uttal tillsammans överensstämmer med orginalet. I vissa fall kan man även se ett samband mellan de enskilda tecknens och låneordets betydelse. Men i huvudsak är tecknen valda med tanke på hur de uttalas.
Exempel på fonetiska låneord
(de mittersta orden är translitteringen av tecknen och visar alltså hur det enskilda tecknet uttalas)
媒体 mei ti - Media
宝贝 bao bei – Baby
酷 ku – Cool
幽默 you mo – Humor
巧克力 qiao ke li – Chocolate
阿司匹林 a si pi lin - Aspirin
摩登 mo deng - Modern
比基尼 bi ji ni - Bikini
毒品 du pin – Dope (doping)
摩托 mo tuo - Motor
咖啡 ka fei – Kaffe
逻辑 luo ji - Logic
拜拜 bai bai – Bye bye
比萨 bi sa – Pizza
香槟 xiang bin - champagne
Den andra metoden är att man, utan hänsyn till uttalet, använder tecken vars innebörd tillsammans överensstämmer med beskrivningen av företeelsen eller produkten på det andra språket. Till exempel:
超 super- 市 mat 超市 chaoshi - Supermarket
手 hand 机 maskin 手机 shouji – Mobiltelefon
吸 suga up 尘 damm 机 maskin 吸尘机 xichenji - Dammsugare
热 varm 狗 hund 热狗 regou – Hotdog
足 fot 球 boll 足球 zuqiu – Fotboll
篮 korg 球 boll 篮球 - Basketball
Vi anstränger oss för att hålla informationen på Resoteket.se uppdaterad. Men viss fakta kan vara föråldrad och inkorrekt och vi tar inte ansvar för eventuella felaktigheter och konsekvenserna av dessa.
