Huvudstaden i Shaanxi-provinsen är Kinas arkeologiska skattkammare, samtidigt är det är det en av nordvästra Kinas snabbast växande städer. Den här artikeln handlar om den berömda staden Xian.
En gyllene era i Kinas historia
Under Tang-dynastin (618-907) var Xian den östra huvudstaden längs sidenvägen och gick under namnet Chang An, den eviga fridens huvudstad.
Tang-dynastins huvudstad var hela sju gånger större än dagens Xian och omgavs av en stadsmur som var nära 40 kilometer lång.
Stadsplanen utgjorde en miniatyr av hur man förställde sig jorden på den tiden, nämligen fyrkantig. Spår av Chang Ans stadsplanering lyser även igenom på det moderna Xian.
Under Tangs guldålder växte befolkningen upp till ett antal av två miljoner människor. I den yttre staden fanns två delar, en västlig och en östlig. Kineserna bodde i öst, och människor med skägg (d.v.s utlänningarna) bodde i väst.
Ytterstaden var uppförd enligt ett rutmönster med elva avenyer som gick från nord till syd och skar igenonom staden. Från öst till väst gick det fjorton gator, år 740 beordrades planterandet av frukträd utmed alla gator, som berikade stadsbefolkningens diet avsevärt), totalt var staden indelad i 108 stadsdelar.
Det fanns en större marknad både i öst och väst. Marknadskontroret föreskrev handel mellan klockan tolv och fram till solnedgången.
I den tidens Xian fanns nestorianska kristna, perser som dyrkade Zarathustra, khmerer, japaner, koreaner och centralasiaster av olika slag. Det fanns en betydande grupp av muslimer. Dagens Hui-muslimer i Xian härstammar från det gamla Chang An. Det var kort sagt en mycket kosmopolitisk stad.
Under Tang möttes öst och väst på ett strålande sätt i Kina. Tang var den sista storhetstiden för buddhismen i Kina, en höjdpunkt för det vita Hsing Yao porslinet, en stor och viktig period för stengods samt ädelmetallbearbetning, där bland annat bronsspeglar tar en framträdande plats.
Här inleds också det kinesiska måleriets storhetsperiod. Det var i synnerhet en era för figurmåleriet
År 904 störtades kejsare Zhaozong. Chang An förstördes och de flesta invånarna fick flytta till Loyang.
För japanerna var Kinas huvudstad så imponerande att man kopierade hela konceptet när man skulle bygga den egna huvudstaden Nara. Mycket av det som var typiskt kinesiskt under Tang-dynastins Kina, är idag en del av den japanska kulturen, såsom teceremonin. Dessutom är geisornas sätt att sminka sig liksom seden att bära kimono något som härrör från det mode som Tang-hovdamerna en gång följde.
Det gamla Chang An gräver man delvis ut under dagens Xian, annars är den stad som står där i dag i stort baserad på Ming-dynastins Xian (1368-1644).
Staden har numer ett invånarantal på ungefär sju och en halv miljon, (provinsen Shaanxi har 38 miljoner invånare på en yta som är mindre än hälften av Sveriges storlek).
Innanför Ming dynastins stadsmur ligger det kommersiella Xian, med klocktornet i stadens mitt och den norra, södra, östra och västra storgatan. Det är här innanför man shoppar i trendiga kinesiska affärer och köpcenter.
Ming-muren, som är mellan 13-16 kilometer i omkrets, är Kinas bäst bevarade stadsmur. Den är så bred att man skulle kunna ha en tvåfilig väg på den. De flesta reser till Xian för den berömda terrakottaarmén, som ligger lite utanför staden, men även stadsmurens är värd ett besök.
En gång i tiden var den endast en packad jordvall, från 1568 byggdes stenmuren som är tolv meter hög. Häruppe kan man ge sig ut på sightseeing med golfbil eller hyra cykel.
Bakom stadens gamla trumtorn på västra storgatan ligger de gamla muslimska kvarteren (nära Daqingszhen Si). Gatorna Nanyuan Men, Huajue Xiang (full med kuriosa shopping), samt Damaishi Jie är särskilt intressanta att utforska med sina inslag av lokalt folkliv och underbar matkultur.
Den kulturellt intresserade bör inte missa Shaanxis historiska museum (Xiaozhai Donglu), som rymmer otroliga bronser och en bakgrund till keramik produktion i Kina.
Xian är inte någon av Kinas renaste städer, luften är så skitig att man skulle kunna skära ut kol med kniv. Men den är välplanerad, med många grönområden och ett sprudlande folkliv. Trots de moderna fasaderna bjuder den fortfarande på en känsla av det gamla Kina. En känsla som jag ibland upplever som förlorad i Beijing och Shanghai.
Xian är också en stad för gourmeter, här finns fantastiska vetenudlar, en oehörd variation av dumplings samt en uppsjö med kryddstarka barbeque restauranger, ofta inspirerade av muslimsk matlagning. Ett tips på muslimsk barbeque är Laolanjia kao rou, (på Zhu que nan lu). Det finns som regel lokalt Hans-öl att beställa även på muslimska restauranger.
Ett kulturellt evenemang ,som man inte bör missa i Xian, är Tang Showen, under ca 1 timma och 30 minuter underhålls man av graciösa damer som dansar Tang dans och akrobater. Som åskådare får man en historisk känsla av hur det kan ha varit att vara kejsare eller kejsarinna under Tang dynastin. Även om musiken är mer en allmän traditionell folkmusik snarare än en exakt resemblans av hur det lät under Tang-dynastin, så är det den historiska idén och känslan som står i centrum.
Showens största ego är Mr Gao mästerligt spelandes på sin uråldriga panflöjt.
Utanför Xian finns sevärdheter som stenåldersbyn Ban Po, terrakottahären är redan nämnd men även de heta källorna vid Hua Qing Qi kan vara värt ett besök. Under 1930-talet kidnappades nationalistledaren av sina egna generaler, fördes hit och tvingades av kommunisterna att ställa sina trupper till förfogande i kampen mot den japanska agressionen.
Runtomkring Xian finns också flertalet gamla kinesiska pyramider , som inte kan mäta sig i storlek och skönhet med de egyptiska pyramiderna , men har ett historiskt intresse.
