Torget vid den himmelska fridens port (天安门广场) som det heter i direktöversättning, är en enorm nästan tom yta (44 hektar, 880 X 500), stor nog att rymma en halv miljon människor.
Det är mycket i 1900-talets politiska historia som är förknippat med detta torg och ingenstans är man så nära det politiska hjärtat i landet som på himmelska fridens torg.
Det var på porten till Förbjudna staden, blickande ut över massorna som salmats på torget nedan honom, som Mao Zedong 1 Oktober 1949 kungjorde bildandet av Folkrepubliken Kina, och yttrade orden: Det kinesiska folket har härmed rest sig. Hans porträtt hänger där ännu.
Mitt på torget står ett monument till minne av "folket hjältar". Bakom monumentet finns Maos maosuleum. I andra änden hänger den berömda tavlan av honom, på själva porten till förbjudna staden). Rakt framför porten går den trafikerade Chang An-avenyn.
På torgets västra sida står Folkets stora hall (人民大会堂). Denna stora byggnad stod klar i Augusti 1959. Själva hallen täcker 171,800 kvm. Dess konferenshall kan ta emot 10 000 individer och bankettsalen 5 000. Här samlas Nationella Folkkongressen.
I öst ligger Museet för kinesisk historia och Museet för den kinesiska revolutionens historia.
I väst är ju torget mest känt för att ha varit skådeplatsen för händelserna i maj och juni 1989, Det året ville skulle studenterna fira 10-års minnet av demokrativäggen 1979 och samtidigt dog den i mångas ögon väldigt populära före detta partisekreteraren Hu Yaobang.
Sorgemanifestationerna satte igång en lavin av protester där arbetare anslöt sig till studenterna och sedermera anslöt sig även journalister till demonstranterna.
Kritik riktades främst mot svågerpolitik och korruption. Det framfördes krav på att partiet skulle omvärdera Hu Yaobang, att inte kalla studenterna för kontrarevolutionärer och demonstrationerna för upplopp. Rörelsen var patriotisk menade demonstranterna.
En annan populär ledare, Zhao Ziyang, sade till studenterna att rörelsen var patriotisk men bad samtidigt studenterna att gå hem. Undantagstillstånd infördes av ”de gamlas gäng” där Deng Xiaopeng hade vetorätt i alla viktiga beslut i partiledningen.
Torget skulle rensas, och den 4 e juni rullade stridsvagnarna in. Många håller dock den före detta talmannen i folkkongressen, Li Peng, som ansvarig för händelsen.
Torget är en historisk plats också av andra orsaker. 1919, under den så kallade 4:e majrörelsen demonstrerade studenter och andra mot utlänningarnas makt över Kina (som då till vissa delar var ockuperat). 1 oktober 1949 stod massorna på torget när Mao utropade grundandet av republiken "Nya Kina" (han stod ovanpå porten). 1966 samlades massorna på nytt. Nu välkomnade man den stora kulturella revolutionen.
1976 samlades folk på torget för att hedra Zhou Enlais (en av kommunistpartiets toppar och minister under många år) död.
