Adriatiska havet är en ”avstickare” till Medelhavet som ligger mellan Italien, på västra sidan, och Balkan på den östra.
Kroatien, Montenegro och Albanien, samt i mindre utsträckning Slovenien och Bosnien Hercegovina, är länder som alla gränsar till Adriatiska havet. Kroatiens större hamnstäder längs med havet är Rijeka, Pula, Zadar, Sibenik, Split samt Dubrovnik. Italiens dito är Venedig, Brindisi, Trieste, Ancona, Rimini och Bari.
Medan östkusten karaktäriseras av berg, klippor och mängder av öar så är västkusten plattare och präglas av laguner och våtmarker. De norra delarna är grunda, särskilt så mellan södra Istrien och Rimini, och till havsbotten är det aldrig mer än 50 meter. Söder om Dubrovnik är det som djupast, med 900-1500 meters djup. Medeldjupet ligger på 239 meter.
Adriatiska havet är 783 km långt med en medelbredd på 160 km. Det är mycket salt men rikt på fisk och skaldjur. Sardiner, hummer och tonfisk är vanlig fångst. Normalt sett är Adriatiska havet rent och klart men i områdena i norr förekommer en del algblomning.
De vanligaste vindarna är: Bora-vinden (bura på kroatiska ). Denna kalla, torra vind blåser i nord-nordostlig till öst-nordostlig riktning. Boran är vanligast på vintern. Sirocco-vinden (jugo, siroko, silok på kroatiska) däremot är en varm och fuktig vind som blåser öst-sydostlig till syd-sydvästlig vind och ger upphov till regn och högre vågor. Siroccon är vanlig i de södra delarna av det Adriatiska havet där vindarna är starkare och mer ihållande än i norr. Maestral-vinden (även smorac på Kroatiska) är en dagligen förekommande vind under sommarhalvåret och särskilt så i de södra delarna av havet. Maestralen blåser nordvästlig riktning.
Tidvattnet når i de allra flesta fall inte mer än 0,5-1 meter men märks mer i bukter och kanaler samt i de norra delarna. Strömmarna i havet är svaga och märks knappt alls. Havets medeltemperatur (på ytan) ligger på runt 7°C på vintern för att stiga till 18°C på våren och nå upp till 25°C på sommaren.
De långt över tusen öarna tillhör mestadels Kroatien. Den längsta ön är turisttillhållet Hvar. En annan populär ö är solrika Brač, som även har en egen flygplats. Krk heter den största ön. Vackrast är nog Brijuni-öaarna, men mest historia bakom sig har Korcula. Endast 66 öar är bebodda. Större floder som rinner ner i havet är Po, Adige, Brenta, Piave, Soča (Isonzo) samt Neretva.
