Hur bör man uppföra sig när man är i Thailand?
Thailand omnämns ofta som leendenas land. Det siamesiska leendet finns där för att behaga och sprida en positiv atmosfär. En del herrar uppfattar dock de thailändska damernas leenden konstant som en invitation. Så enkelt är det inte riktigt.
Thailändare och thailändskor ler även om något är pinsamt och för att släta över problem. Skall man säga något med ett negativt budskap kan det vara bättre att säga det med ett leende för att budskapet inte skall bli så tungt för mottagaren att höra. Liksom i många länder i östern är det viktigt att inte tappa ansiktet, särskilt inte inför gruppen.
Thailändare är ett glatt och humoristiskt folk där termer som nam jai-generositet, och krieng jai – att inte lasta sina problem på andra står i centrum. Något man har svårare för är ironi och sarkasmer.
Thailändare är hjälpsamma och vänliga men ibland riskerar man att få de svar på en fråga som man vill ha snarare än sanningen. Det är precis som i andra asiatiska länder inte ovanligt att man skickas i fel riktning till exempelvis postkontoret, för personen man frågade visste inte var det låg och det var så oerhört pinsamt att man inte visste. Det är således bättre att svara något än att säga att man inte vet. Även om det innebär att utlänningen sänds i fel riktning.
Ödmjukhet och självbehärskning, samt att man talar med låg röst och inte är konfrontativ eller aggressiv är nyckeln till ett positivt bemötande i Thailand.
Thailändare talar alltid om att man skall ha ett kallt hjärta, det vittnar om självkontroll. Att ha ett varmt (hett) hjärta är istället något negativt.
I Thailand talar man ofta om en mai pen rai-kultur. Mai pen rai innebär att det inte gör någonting, "det löser sig, inga problem". Genom att använda detta uttryck visar man direkt att man vill tona ned en potentiell konflikt. Hamnar man i ett läge där en thailändare riskerar att mista sitt ansikte kan ett uttalat mai pen rai hjälpa situationen.
- Jag har inga problem, vi tar det lugnt, kallt hjärta kallt hjärta, var inte allvarlig!
Ja, sedan kan man lite fint börja diskutera problemet.
Hälsningar
Thailändare hälsar och visar respekt gentemot varandra genom att föra handflatorna samman till en lotusblomma. Hälsningen kallas för en wai. Det var tidigare ett sätt att visa att man inte bar vapen. Samtidigt visar man med höjden på denna hälsning vilken rang i den sociala hierarkin personen som man hälsar på har.
I Thailand hade man ett starkt hierarkiskt rangsystem som hette sakdina (makten över fälten) fram till 1939. I det gamla kungariket Ayuttaya fick man poäng som medborgare för hur mycket land man ägde och kontrollerade.
En thailändsk man säger sawadee krab och en thailändsk kvinna säger sawadee ka när hon hälsar. Det är en önskan om lycka och har sitt ursprung i sanskrit och ordet swastika (som ju var en lycko symbol innan Hitler vände på den och gjorde det till en symbol för hat).
Som utlänning bör man var lite försiktig med att använda en wai. Risken är att man sätter händerna för högt eller för lågt. Vill man hälsa kan man placera den lite neutralt under näsan samtidigt som man bugar lätt. Det allra enklaste är dock att le och nicka.
Visa respekt
I Thailand har man högsta respekt för monarkin. Skoja aldrig om kungahuset! En europé dömdes till ett långt fängelsestraff för att han sprayat graffiti över ett fotografi av kungen. (Till sist var det dock kungen själv som benådade honom)
Visa också respekt i religiösa byggnader och sammanhang genom konservativ klädsel. Täck axlar och knän i tempel som respekt för buddhismen. Gå aldrig fram och ta bilder och håll Buddha i handen eller sitt i hans knä. Det låter otroligt men det finns de utlänningar som gör så.
Ett vanligt uttryck för utlänning i Thailand är ordet farang som ursprungligen kommer från det arabiska ordet för fransman (frangi).Detta är i sig icke något nedsättande utan man kan gott skämta med thailändarna om att man är farang.
Den lägsta punkten på kroppen är fotsulorna, rikta inte dem mot någon. Använd inte heller fötterna för att peka ut någonting. Man skall vara försiktig med att hålla upp dörrar med fötterna och stoppa mynt som fallit till marken med hjälp av sin fot (Kungens huvud finns ju på myntet).
Klappa inte heller folk som du inte känner på huvudet.
Uppför man sig inom de kulturella ramarna får man snabbt många vänner. Den hetlevrade och den otålmodige får snabbt många fiender istället.
Kom ihåg att ”ting tar tid i Thailand”!
