Man bör inte missa att tvätta sig när man är i Turkiet - på turkiskt vis förstås!
Självklart ska man passa på att testa ett äkta turkiskt bad, hamam, när man är i Turkiet. De finns på de flesta orter. Dessa ång- och hetluftsbad har en lång tradition med början i det bysantinska riket som i sin tur ärvt sedvanan av romarna. Med korsfararna spred sig baden även upp i Europa. Baden blev med tiden en integrerad del av islam, där man ju tvättar sig före bönestunden, och badinrättningarna byggdes också nära moskéerna. Hamamerna var och är en social samlingsplats, oftast med särskilda avdelningar för män och kvinnor. Även om baden numera inte är lika välfyllda som på den tiden då folk inte hade rinnande vatten hemma. Hamam-byggnaderna är ofta vackra inslag i den turkiska stadsbilden, ett av de vackraste och mest kända är Çemberlitaş Hamamı i Istanbul från 1584.
Exakt hur det går till, och i vilken ordning, skiljer sig mellan hamamerna. Men ett hamam består traditionellt av tre rum: Soğukluk kallas det kalla rum där man byter om samt påbörjar och avslutar vistelsen. Här kan man också köpa något att dricka och relaxa efter behandlingen.
Sessionen börjar med att man får en peştemal, en slags färgrik handduk, att täcka kroppen med. De flesta brukar välja att ha badkläder under. Dessutom tar man på sig ett par nalıns, eller badskor. Sedan går man in i ett medelvarmt rum där det sprutar varmluft, eller till en bastu eller liknande. Därefter går man vidare in i själva kärnan, och det hetaste rummet, sıcaklık eller hararet.
Rummet är vanligtvis i marmor och i mitten står navelstenen, gobektasi. Här inne är luftfuktigheten mycket hög och huden bör nu vara uppmjukad och redo för skrubbningen. Därefter följer skumtvätt och sedan ofta massage, beroende på vilken behandling man väljer.
Resultatet blir en bäbismjuk, rosaskimrande och riktigt ren hud på dryga timmen (eller längre om man så vill). I mer moderna anläggningar, och även på vissa hotell, kan man ofta basta, bada i jacuzzi och pool med mera. Alltså inte helt olikt dagens spa-anläggningar. Men turkiska bad är betydligt billigare, 100-200 kronor ska räcka. Dyrast är de kända, historiska inrättningarna.
Tvättarna/massörerna i ett hamam kallas för tellak. Förr var det unga pojkar som tvättade, skrubbade och ibland även utförde sexuella tjänster. Idag är tellakens roll allt utan det sistnämnda och både kvinnor och män arbetar som tellaks. Det hör till att man ger sin tellak dricks när man lämnar stället.
Ett hamam bör besökas före man har skaffat sig en solbränna! Och aldrig om man har bränt sig.
