Berlinmuren kom den gränslinje att kallas som mitt i Berlin på (Östtyskt territorium) separerade Öst- och Västtyskland under drygt 28 år, från augusti 1961 till 9 november 1989.
Efter andra världskrigets slut delades kontrollen över Tyskland mellan segermakterna. USA, Frankrike samt England bestämde över västsidan och dåvarande Sovjet hade makten i öst. Det fanns under de första åren inga hinder att röra sig mellan zonerna i Berlin men anledningen till att DDR-ledaren Walter Ulbricht beslutade sig för att resa betongmuren var att uppåt tre miljoner östinvånare efter kriget hade flytt till västsidan. Själva murarna (det fanns en yttre och en inre), sträckte sig 4,3 mil genom staden och därtill utgjordes stadsgränsen av ytterligare 11,3 mil av taggtrådsstängsel.
Murens symbolvärde var stort under den period av militär kapprustning och ömsesidig misstänksamhet som benämns ”det kalla kriget” mellan USA och Sovjet och mellan det kommunistiska och det kapitalistiska Europa. Men när regimerna i de kommunistiska lydstaterna, med start i Polen, började krackelera under trycket av ett misslyckat samhällsbygge och folkets protester, såg även östtyskarna sin chans att utmana sina ledare. Kraftiga demonstrationer utbröt och hundratusentals östtyskar flydde under hösten 1989 till Västtyskland via bland annat Prag och Budapest. Dåvarande DDR-ledningen med Erich Honecker vägrade inse att Östtysklands fall var oundvikligt och avsattes den 18 oktober genom en kupp understödd av Sovjet. Men istället för ett långsamt och kontrollerat avvecklande av muren ledde en ren blunder till att gränsen helt öppnades klockan 23:25 den 9 november.
Under åren gjordes det många finurliga flyktförsök från öst till väst. Allt från luftballonger till underjordiska tunnlar, kanoter och ombyggda fordon användes. Cirka fem tusen personer lyckades fly men då var över 10 procent av dessa gränsvakter. Det råder skilda meningar om hur många som fick sätta livet till vid sitt flyktförsök. 125 dödsoffer har kunnat verifieras men vissa hävdar att det var drygt dubbelt så många.
De delar av muren som efter rivningen inte återanvändes som byggmaterial hamnade på museer, bibliotek, utländska institutioner eller hos privatpersoner. För dagens Berlin-turister finns dock ett par påminnelser av muren kvar att beskåda. Vid den berömda före detta gränsövergången Checkpoint Charlie ligger bland annat ett litet museum, Mauermuseum, och vid East Side Gallery nära Berlin Ostbahnhof hittar man en längre mursträcka prydd av konstnärsmålningar.
