Det var en gång ... ett rike, beläget på den plats där Vietnam idag ligger och som hade stort inflytande i Asien för cirka 1000 år sedan.
Champariket var en av de mäktigare hinduiska statsbildningarna i Sydöstasien under förkolonial tid. Riket förlorade sin självständighet i slutet av 1400-talet men folket finns än i landet och kulturskatten och tempelstaden My Son är en av Vietnams största turistattraktioner.
Under de kommande århundradena gjorde Kina många misslyckade försök att återta regionen, i vad som nu är södra och centrala Vietnam. Champerna lyckades dock kämpa emot dem och många andra fiender i Sydostasien och Champariket bestod i ca 1000 år (500-1500 e.Kr), med storhetstiden under tio- och elvahundratalen. Efter det gick det dock stadigt neråt och till slut förlorade riket sin självständighet till väldet Dai Viet, som idag är norra Vietnam.
Champerna kallades av kineserna för Lin Yi och av Vietnameserna för Lâm Ấp. En kinesisk författare beskrev folket som både krigiska och musikaliska, med ”djupa ögon, en hög rak näsa och krulligt, svart hår.” (Ngô Vǎn Doanh).
Handeln var det främsta försörjningsmedlet och Champarikets städer blev viktiga handelsplatser i Asien. Man utbytte framförallt kryddor, elfenben, Aloe Vera och silke med det Abbassidiska kungariket i Baghdad, Indien, Kina och de Indonesiska öarna. Champafolket ägnade sig dock inte bara åt hederlig handel utan försörjde sig också genom att agera pirater och rånare.
Champerna har under historien blivit mycket influerade av de kulturer och religioner de mött. Från början var det Kina som hade den starkaste påverkan på folket. Genom krig och handel kom många andra religiösa och kulturella influenser till Champerna.
Under 300-talet blev det ett indifierat rike genom rikets frekventa sammanstötningar med Funanriket i Kambodja; hinduism och framförallt dyrkan av Shiva blev statsreligion och Sanskrit adopterades som språk. Buddhism präglade riket en kort period innan islam började spridas i riket på 1000-talet genom handeln med Arabvärlden.
Hinduism förknippades då främst som en religion för överklassen, men på 1600-talet konverterade även den härskande dynastin till islam. Idag bildar Champerna kärnan av den muslimska grupp som finns i landet, dock fortfarande starkt präglat av den hinduiska kulturen. Många är idag assimilerade med övriga vietnameser, men bor framförallt längs Vietnams centrala kust och utmed gränsen mellan Vietnam och Kambodja. Kända personer ur Chamfolket är artisten Che Linh och extreme scooter-föraren Ahmad Tony.
Champariket förstås bäst genom ett besök till tempelkomplexet My Son som är Champarikets främsta bevarade kulturskatt och nummer 949 på UNESCO:s världsarvslista. Under Champariket var My Son en kejserlig stad och fyllde funktionen som rikets centrum för religion och politik. Det uppfördes från 300-talet fram till 1100-talet.
Helgedomen är ett stort komplex av religiösa byggnader med mer än 70 arkitektoniska arbeten. Det inkluderar ett antal tempel och torn sammankopplade till varandra genom en komplicerad design av röd tegelsten. Huvudkomponenten i designen är tornet, byggt för att spegla olika gudars gudomliga hemvist (särskild guden Shiva). Arkitekturen påminner om den i andra hinduiska tempelområden som till exempel Angkor i Kambodja.
Champarikets kulturarv har länge blivit decimerat genom ignorans, krig och vandalisering, inte minst under 1900-talet. Monumenten i My Son har varit utsatta för plundring och under Vietnamkriget användes monumenten av FNL som bas och flera förstördes av amerikanska bombningar.
Cham-arkitekturen i My Son är trots det en av huvudattraktionerna i provinsen Quang Nam. Det ligger 69 km sydväst om Da nang där det även finns ett stort Champamuseum. Fler samlingar av Champarikets kulturskatter finns på de Historiska Museerna och Konstmuseerna.
